No topic!

*Dagens casualtips: Shorts och t-shirt

*Minnesvärda händelser på hemresan från Gulsele:
1/ Någonstans mellan Näsåker och Viksjö så inträffade följande. Klockan 19:22 möter vi en polisbil, 19:24 möter vi en polisbuss, 19:25 möter vi ännu en polisbil! Hur stort är inte det? Måste ha varit fullt krig. Frågan är vars ifrån dom körde ifrån, ifall det var Sollefteå eller kanske Sundsvall. Har Sollefteå ens poliser?
2/ Passerar Viksjö: Ser en skylt där det står "Begagnade möbler". Måste verkligen vara en storsäljare det där helt enkelt.
3/ Undrar hur många bilar bilförsäljaren i Ed säljer (Ed ligger vid skylten 958).
4/ Tjuven och bedragaren C skulle det äntligen sättas stopp för. Efter hans banditeri med förfalskade pengar så blev han äntligen påkommen;). Stackarn hade fått en falsk femtiolapp när han köpte glass på OKQ8 i Junsele och detta uppdagades i Tönnebro. Som tur var så fanns jag med så dom såg ju ärligheten fanns tillgänglig;). Ringde LC Gävle och dom var väl ganska heta på att vi skulle stanna kvar men det kunde dom ju glömma. Han förstod problemet så det löstes i Motala istället.

* Nu kommer något som jag lovade en vän. Den kallar jag enkelt för.*trumvirvel* När är man för gammal för att gråta? När jag närmar mig min födelsestad så spänner sig kroppen, jag är lycklig, förväntansfull och jävligt barnslig helt enkelt. När jag får chansen att enkelt bara kunna ta 50 meter för att komma till skogen och känna den rena luften. Eller mot kvällen ta 50 meter åt andra hållet och med C i släptåg hoppa i båten och sticka ut på en skön fisketur. Få träffa mina gamla föräldrar som känner stort nöje i att ha mig där. Då kommer tårarna fram men dessa är av glädje. Men de mörka tårarna då? När är det okey att släppa fram dom? Som när jag lämnar detta ställe som jag endast levde i under mina 3 första levnadsår och således inte ens finns kvar i mitt minne? När jag ser mor och far stå på verandan med småbittra miner. När jag kommer till insikt att detta ställe tar hårdare och hårdare för varje år att lämna. När jag kommer hem till mitt andra "hem" och ser min uppväxt framför mig. Där spåren av förändring knappt finns. Med en tom och öde stad framför mig med Ture Lång ståendes på torget så förstår jag min bitterhet. Vad faan gör han där? Eller när marken som vanligt avslutas med en störtskur. Eller när du senare kommer hem till ditt hem och upptäcker att nej ingen har utfört ett mirakel i din lägenhet. Du inser din miserabla position. Det är då kära vänner.. Det är då det stora vemodet rullar in! Det är då dom mörka tårarna är okey att fälla! Oavsett ålder!

*Rapport från marken. A bestämde sig för att göra C och mig sällskap och det gjorde mig glad. Alltid kul att ha kompisar på plats. Hon anländer på tisdagen och framtidsutsikterna ser förvånansvärt bra ut. Regn skulle varken onsdag eller torsdag drabba oss enligt SMHI. Tisdagen skall enligt tradition kalibrera ölen. Ge kroppen en försmak av vad som komma skall. Flera polare skulle komma in på onsdagen så även om vi nu inte kunde ta oss till staden gud glömde så kändes det ganska bra ändå. Alkoholen satt där den skulle och det kändes som att detta skulle bli fint. Onsdagen anländer och ringer C men han svarar inte så A och jag beslutar oss för att ta en promenad på stan. Mycke folk redan tidigt bådade fördel knallarna. Får tag på två par riktigt schyssta sunbrills och där kändes det som att detta skulle bli riktigt bra. A behärskade marknadsrycket med bravur något som jag blev mäktigt imponerad av. C svarade tillslut och vi stack dit. Han satt med citronnyllet fram och jag undrade om man kunde se bittrare ut än så. Pal after pal hade dissat förfesten (trots att dom visste att jag var på plats o_O) och sabbat hans humör för det så det kändes sådär faktiskt. Givetvis så var Mange ledande ändå och efter inköp av två packet korv och senap så var kocken Mange igång. A och C ville ha mos men sådant var inte aktuellt för den så rutinerade Mange. C mäktade med 3 korvar och A tog åt sig 4. Själv dunkade jag i mig 13 korv med bröd och nu hatar jag korv med bröd bara för det! Riktiga festen närmade sig och partystämningen ökade markant. Väl framme så visade det sig att det var något av ett barnkalas där kompisar satt och skröt om hur nice det är o vara farsa och hur illa deras barns skitar stank. Inte helt nöjd där heller. Statt hägrade och väl där var det kö in. Träffade gamla polare och en av dom köpte en öl och stod säkert en timme med ölen i handen och väntade innan jag plankade in. Respekten för Mange hänger kvar. Skönt att veta!;) Blir smått ostadig på benen efter några pilsner på statt. Är utanför när A ringer och frågar vars jag är och jag säger att jag skall komma och möta henne. Efter 10 minuter ringer hon igen och då stod jag tydligen i en kebabkö:D. Var icke för hårda med mig nu då Skänninge är väldigt litet och att hon redan efter 2 minuters siteseeing hittade utmärkt!
Torsdagen bjöd till så att en till polare kom till förfesten vilket gjorde det mycket roligare. Gick till C och passerade några stånd där dom sålde korv. Höll på att spy. A och jag provade virvelvinden. Betyget från A var att DETTA ÄR MYCKET BÄÄÄÄTTRE ÄN LISEBERGS VIRVELVIND innan karuselloperatören åter tryckte till vår "kupe" och återigen håller på att flytta mitt huvud från min härliga kropp. Torsdagen var bättre alla gånger. Inte så mycket att rapportera därifrån förutom att vi åt hamburgare istället för korv!
Fredagen gick åt till bakfylla och ångest som sig bör!

*Nu sitter östgötskan som ett smäck igen!

*Kom just på att jag snacka med H i torsdags:D. Kommer inte ihåg vad jag sa så jag tror nog hon blev lagom imponerad;)

*Btw psykX. Jag har sett bilder på dig och jag kom fram till att du ljög. Du är ju för fasen ful! Länge sedan jag sett något så mongo som dessa foton!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0